För mig blev Kopar frá Sunnshvoli hästen som fick mina drömmar att gå i uppfyllelse. Även om det inte är mer än ett och halvt år sedan jag var säker på att förlora min älskade häst har vi kämpat tillsammans och kommit tillbaka.
Mitt namn är Amelie Segerström och jag är 19 år gammal. Min resa tillsammans med Kopar startade för lite drygt 2,5 år sedan och vår resa tillsammans har varit allt annat än spikrak.
Det är många gånger jag trott att vår resa tillsammans skulle ta slut. För ca 1,5 år sedan fick Kopar njursvikt som biverkning av Metacam. Vi var då inställda på att han aldrig skulle komma hem från hästsjukhuset i Strömsholm och att det var slutet på vår resa tillsammans. Att vi 1,5 år senare skulle stå här med titlarna Svensk Mästare och Nordisk Mästare 2022 var något jag inte ens kunde våga drömma om.
När vi red årets första tävling i april och poängen var väldigt bra, trots de få månaderna av träning efter skadan, bestämde jag mig för att våga satsa mot en landslagsplats. Med hjälp av min tränare Eyjolfur Þorsteinsson satte vi upp träningsmål och planerade in de tävlingar som skulle krävas för att satsningen skulle kunna nå hela vägen. Jag är oerhört tacksam för den hjälpen jag fått av Eyjolfur och utan den hade detta aldrig varit möjligt.
''För att nå mitt mål visste jag att det skulle krävas att jag var både psykiskt och fysiskt redo för att hantera pressen att leverera tävling efter tävling och att se motgångar som en lärdom och kunna ladda om. Därför arbetade jag mycket med olika mentala knep och övningar som hjälpte mig oerhört mycket.'' - Amelie
Under Svenska Mästerskapen gick det väldigt bra och vi lyckades ta ett SM Guld, ett SM Silver och en fjärdelplats vilket jag var oerhört nöjd med. Ungefär en vecka efter SM stod det sedan klart att vi nått vårt mål om en landslagsplats och äran att få representera Sverige under Nordiska Mästerskapen på Åland 2022. Fram till NM lade vi mycket fokus på att finslipa på detaljerna men inte ändra för mycket i träningen.
''Mitt mål under själva mästerskapet var att lära mig så mycket som möjligt och njuta av att få rida en så stor tävling och få göra det tillsammans med min bästa vän. Det var nio fantastiska dagar på Åland som resulterade i ett NM Guld, ett NM silver och en fjärdeplats samt ett lagguld och därmed bästa nation. Det var en obeskrivlig känsla av lycka!'' - Amelie
Det som jag tror gör oss till ett bra team är att jag tycker lika mycket om Kopar oavsett vilka resultat vi får på banan. Han är min absolut bästa vän och vi tar oss igenom med- och motgångar tillsammans. Vi tränar och tävlar för att vi båda tycker att det är roligt och jag vill försöka visa upp den glädjen och samspelet vi har tillsammans.
Kopar är världens snällaste med ett hjärta av guld – men ett riktigt energiknippe från ryggen. Väl inne på banan vet han vad som gäller och då är det mycket energi. Att han själv tycker det är roligt tror jag gör honom till en bra tävlingshäst - han vill gå in på banan och visa upp sig.
Några snabba frågor:
Vad är Kopars favoritgodis?
Det absolut bästa Kopar vet är Pepparkakor.
Vilken är er favoritgren?
Stilpass eftersom inget lämnas åt slumpen. Jag tror att den passar oss så bra för att jag älskar perfektion - båda löpen räknas och det måste både gå fort och vara snyggt. Jag tycker att det är en otroligt rolig gren! När vi skrittar mot passbanan vet han precis vad som väntas och öronen är så spetsade framåt som dem bara kan vara. Att få springa pass är verkligen något av det bästa Kopar vet!
Vad betyder ditt team som står bakom dig?
För mig handlar det om en mamma som ställer upp i vått och torrt och tränaren Eyjolfur Þorsteinsson som är ett ständigt bollplank. Men det handlar även om hovslagare, equiterapeut och andra runtomkring som lätt hamnar i skymundan. Det handlar inte bara om en bra häst eller en duktig ryttare. Utan mitt team hade jag aldrig varit där jag är idag.
